Kategorier
- Artificiell intelligens
- Employer brand
- Navigators AI-skola
- Google Ads
- Årsredovisningar
- B2B
- B2C
- Content marketing
- Corporate communication
- Digital årsredovisning
- Digital kommunikation
- Direktmarknadsföring
- E-learning
- E-postmarknadsföring
- Event
- Film
- Förändringsprocess
- Företagspresentationer
- Gerillamarknadsföring
- Grafisk profil
- Inbound marketing
- Marknadsföring
- B2C
- blog
- Blogg
- Hållbarhetsredovisningar
- Healthcare
- Innovation
- Inspirationsfrukost
- Intern implementering
- Kampanjer
- Kommunikationsplattform
- Konceptutveckling
- Kriskommunikation
- Lead Management
- Logotype
- Målgruppsanalys
- Marketing Automation
- Marknads-PR
- Mässor
- Namnstrategi
- Ny teknik
- Nyheter
- Omvärldsanalys
- PIM-system
- Positionering
- PR
- Produktlansering
- Säljdrivande kommunikation
- Säljpresentationer
- Segmentering
- SEO
- Sociala media-strategi
- Storytelling
- Tone of voice
- Trendspaning
- Undersökningar
- Utomhusreklam
- Värdegrund
- Varumärkesbyggande kommunikation
- Varumärkesstrategi
- Webb
Kreativ kommunikation är ett begrepp som föddes i USA under 60-talet. Innan dess bestod reklam i stor utsträckning av rak kommunikation där produktfördelarna radades upp och fokus låg på förnuftig argumentation (som i en annons för Kexchoklad 1940: ”Härlig proviant för skidfärden och långpromenaden”).
Kreativ kommunikation
Men i svallvågorna av social förändring, tonåringens födelse och kärnfamiljens upplösning förändrades reklambranschen. För att vara relevanta i ett förändrat samhälle föddes kommunikation som byggde på humor, ironi och uppriktighet. Många kampanjer blev klassiska och fortfarande anses kreativ kommunikation vara effektivare än att bara mekaniskt hamra in produktfördelar. Frågan är dock om det stämmer. Eller är det så att många kommunikationsbyråer förespråkar kreativ kommunikation bara för att den är roligare att göra och vinner fina priser?