Uppmärksamhet är utmaningen – kreativitet är lösningen
Av Klara Carlsson
den 10 January, 2025
En av de största utmaningarna för att lyckas med kommunikationskampanjer är inte brist på data – det är att fånga och hålla kvar målgruppens uppmärksamhet. Och svaret finns inte i störst budget eller mest avancerad teknik, utan i något mer grundläggande: Kreativitet.
Förändrade förutsättningar
Tom Roach, Vice President of Brand Planning på Jellyfish Global, skriver i en debattartikel på Marketing Week om hur synen på digital marknadsföring har förändrats. Stora varumärken har gått från att använda digitala plattformar främst för att nå direktrespons från potentiella kunder, till att inse vikten av att bygga långsiktiga relationer. För att lyckas krävs annonsbudskap som inte bara sticker ut och engagerar, utan även lämnar ett bestående intryck.
2,5 sekunder är minimum
Roach refererar till forskning av Karen Nelson-Field, som har undersökt hur människor interagerar med digitala annonser. För att skapa ”brand recall” – och få effekt – krävs minst 2,5 sekunders aktiv uppmärksamhet från mottagaren. Det kan låta väldigt kort, men av de 130 000 digitala annonser som ingick i studien missade hela 85% den gränsen. Majoriteten av annonserna var med andra ord ineffektiva utifrån målsättningen att lagra ett varumärkesminne, vilket är avgörande för att kunna påverka framtida köpbeslut.

Impact of attention time on mental availability (MA). Källa: Amplified Intelligence
Så, hur fångar vi målgruppens uppmärksamhet när det är så enkelt att bara scrolla vidare?
Plattformen sätter ramarna
Digitala beteenden och den plattform där en annons visas spelar en avgörande roll för hur mycket uppmärksamhet annonsen kan få. Uppmärksamheten påverkas dessutom av externa faktorer som stimuli, frekvens och varaktighet av annonser eller intryck.
Kreativitet gör att annonser fångar och behåller användarens intresse. Men enbart en stark idé räcker inte hela vägen – den måste också vara smart, insiktsfull och anpassad till de plattformar vi arbetar med för att ha en chans. Det är därför avgörande att förstå varje plattforms dynamik. Vad gör användarna där? Vad förväntar de sig? Och vad fungerar bäst på just den specifika plattformen?
Som exempel rekommenderar YouTube att kreatörer arbetar med ”emerging story arcs”, där videos inte inleds med en lång, traditionell uppbyggnad utan i stället fångar tittarens uppmärksamhet direkt.
Traditional vs new story arcs. Källa: YouTube Creative Works
TikTok, å andra sidan, kräver en “bang” – det vill säga något som omedelbart fångar intresset.
Känslor bygger långsiktiga relationer
Att skapa en emotionell koppling är avgörande för att uppnå långsiktiga resultat. Forskning visar att annonser som väcker starka känslomässiga reaktioner inte bara fångar uppmärksamhet, utan också har en mycket större effekt på varumärkeskännedom. En känslomässig koppling till vårt budskap får inte bara människor att stanna upp för några sekunder, det väcker även ett intresse och skapar förutsättningar för lojalitet som håller i sig över tid.
I slutändan handlar det inte bara om att sälja en produkt, utan om att bygga ett varumärke som människor känner för och kan relatera till.
Relaterade inlägg
Hur påverkar AI sökbeteendet?
Google lanserade nyligen AI Overview, en ny funktion i Google Sök som använder generativ AI för att presentera svar på frågor eller sammanfattningar av ämnen. Än finns funktionen bara tillgänglig för användare i USA, men planen är att rulla ut den på bred front innan årets slut.
Är AI en sporre för kreatörer eller en black om foten?
I takt med att AI bryter sig in på fler och fler områden påverkas också den reklam och marknadsföring som når kunder och konsumenter. Coca-Cola fick utstå både ris och ros för sina AI-genererade kampanjer inför julen 2024. Motreaktioner mot det artificiella, det icke-mänskliga, syns allt oftare i debatten.
Det fantastiskt omätbara
Det finns idag knappast en sportjournalist som inte inleder en intervju med frågan: “Hur känns det?” Frasen har blivit en klyscha, men sätter samtidigt fingret på vad allt handlar om. Att vi är människor. Vi vet redan hur matchen slutade och hur många mål som gjordes. Vi vet hur många utvisningsminuter lagen fick. Vi har koll på bollinnehavet ner på sekundnivå. Men det räcker inte att veta hur matchen gick, vi vill också veta hur det kändes. Vinnaren är hög av eufori. Förloraren gråter bittert. Och av detta kan vi människor inte få nog. Vi vill ha mer av det göttiga. Detta fantastiska som inte går att kvantifiera i antal, minuter eller kronor.
