Tänkande datorer – nu är det snart verklighet

datortankerÄnda sedan uttrycket artificiell intelligens myntades av John McCarthy 1955 har vi människor varit fascinerade av möjligheten att skapa maskiner som tänker av sig själv. Maskiner som är medvetna om sin egen existens, om sin om givning och som vidtar åtgärder för att maximera sina chanser att lyckas med sina uppgifter. Nu är de flesta forskare världen över överens – vi är snart där. Kanske sker det i år om det inte redan har skett (mer om det senare). Men hur vet man då om det finns tänkande datorer?

Tänkande datorer

På vissa plan är datorer, program, maskiner och system redan långt mer kompetenta än oss människor men de kan fortfarande inte anses tänka själv. De är duktiga på att lösa komplicerade matematiska problem men är betydligt mindre begåvade inom områden som resonemang, kunskap, planering, inlärning, språkbearbetning och perception. Områden som i många fall är nödvändiga för att någon ska anses tänka – åtminstone tänka i den bemärkelse vi människor tänker.

Turings test

Ett vedertaget sätt att testa artificiell intelligens utformades av Alan Turing redan 1950. Han menade att om människa konverserar med en maskin och inte kan avgöra om det är en maskin eller människa, uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens. Varje år sedan 1990 hålls en tävling kallat Loebnerpristävlingen där program med artificiell intelligens testas enligt Turingtestet. Det program som först klarar testet erhåller 100 000 dollar.

Tre terminaler

I testet används tre terminaler. Två av dessa styrs av människor medan den tredje styrs av en dator. Samtliga terminaler är fysiskt åtskilda. En människa är utsedd att ställa frågor som de tre terminalerna ska respondera på. Efter testet försöker frågeställaren utröna vilken av de tre terminalerna som var en dator. Testet repeteras många gånger. Om frågeställaren drar rätt slutsats i hälften av testomgångarna anses datorn ha artificiell intelligens.

Exempel på fråga

Är det då lätt eller svårt att avgöra vem som är en dator? Det här är exempel på en fråga som ställts i ett Turingtest (fritt översatt från engelska).

Hur var vädret i morse?
A. Jag gillar en skön dimmig morgon, det adderar en viss mystik till vardagen.
B. Inte superbra, var beredd på att pirater skulle komma ut ur dimman.
C. Vädret är inte lysande just nu, om man inte gillar dimma.

Inte så lätt att avgöra kanske men A är en dator, B är en man och C är en kvinna. Med tanke på det faktum att svaren inte bara är kortfattade ja- och nejsvar och att faktiskt samtliga svar är möjliga svar från en annan människa är det inte så lätt att identifiera vem som är en dator.

Klarat testet?

Den sjunde juni 2014 var för många ett historiskt ögonblick. Då ansåg många att Turings test klarats för första gången. Ett datorprogram med namnet Eugene Goostman som simulerade en 13-årig ukrainsk pojke klarade testet i samband med ett event arrangerat av the University of Reading. Kritiken mot utmärkelsen har dock varit massiv. Inte minst eftersom testet bara genomfördes under fem minuter. Så om vi de fakto har en tänkande dator eller inte är fortfarande ovisst.

Starkt ifrågasatts

Men är då Turings test det bästa för att bedöma om en dator kan tänka? Testet har ifrågasatts starkt från många håll eftersom det bara handlar om att simulera mänskligt beteende. En dator är dramatiskt mycket bättre på att svara på ja- och nejfrågor medan de är sämre på att analysera breda frågeställningar och att föra konversationer. Och eftersom det är det sistnämnda vi människor anser vara en viktig grund för tänkandet så är det också detta vi vill bedöma. Men frågan är om all tankeverksamhet bara handlar om att imitera oss homo sapiens?

IBM:s Watson

En intelligent dator som ändå inte anses kunna tänka själv är IBM:s Watson som för några år sedan utklassade den som vunnit mest pengar och den som vunnit flest gånger i Jeopardy. Watson är utmärkt på att organisera och tyda ostrukturerad data och förstår komplexa frågeställningar samtidigt som hen kan presentera svar och lösningar. När Watson vann hade hen tillgång till 200 miljoner ostrukturerat och strukturerat innehåll. Idag utnyttjas Watson flitigt av forskare och stora företag världen över, inte minst läkemedelsbolag, som är på jakt efter svar på livets gåtor. Kön är lång och notan dyr för den som vill ställa sina frågor.

Exponentiell utveckling

Professor Turing själv var övertygad om att om 100 år, det vill säga om cirka 35 år, kommer vi att ha datorer som tänker själv. Nu ser det ut att gå något snabbare än så, mycket tack vare eller på grund av (beroende på hur man vill se det) att den teknologiska utvecklingen gått in i en exponentiell fas. Moores lag som dikterar att datorkapaciteten dubblas var 18 månad har nu varit en sanning i 50 år. Varje nytt steg är dubbelt så stort som det föregående vilket gör att allt som har en teknologisk bas, såsom solceller, batterier, datorer, sensorer, nanoteknologi, 3D-printing med mera, blir dubbelt så bra, hälften så stort och hälften så dyrt med ungefär ett och ett halvt års mellanrum.

Singularity 2045

När väl den första artificiella generella intelligensen är ett faktum och Turings test lagts på hyllan kommer det troligtvis att gå fort innan vi ställs inför nya och helt okända utmaningar såsom vad vi gör när en dator kan programmera sig själv. Det är anledningen till varför tänkare och digitala entreprenörer som Stephen Hawking och Elon Musk är oroliga över framtiden. Vi närmar oss i snabb takt det som brukar kallas för singularity. Den teknologiska singulariteten är en teoretisk framtida tidpunkt när artificiell generell intelligens är kapabel att förbättra sig själv och skapa smartare mer kraftfulla maskiner som överträffar mänsklig kontroll och förståelse. Ray Kurzweil som är grundare av Singularity University i USA har förutspått att detta kommer att ske år 2045. Vi tackar för att vi fått ett årtal att förhålla oss till.

Uppgradera oss

Med en singularity i sikte är det kanske bra om det tar lite tid innan en dator klarar Turings test. Så att vi människor hinner uppgradera oss själva först och integrera den nya tekniken i våra kroppar. Men mer om detta i ett senare inlägg.

niclas_sv-14Kontakta oss gärna

Vill du veta mer om tänkande datorer är du välkommen att höra av dig eller prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Niclas Bergenblad
Creative Director
Digital and innovation strategy
Tel +46 40 631 62 13
niclas.bergenblad@navigator.se
Share